Prolog

Under sensommaren 2010 började arbetsgruppen leta efter tecken på bosättning före 1400-talet i östra Nylands och Kymmenedalens kustområden. Att det här skulle finnas ett tomrum under järnåldern kändes inte trovärdigt, eftersom traktens laxforsar redan finns nämnda i skriftliga källor från medeltiden. Den tidigaste källan om Abborfors hittas redan från år 1347 då konung Magnus Eriksson befriade åbobiskopen Hemming från  laxskatten i Abborfors på ”var fjärde fisk”.

        Gnistan tändes redan under åren 2004 -2005 under järnframställningsexperimenten i Struka men den slutliga puffen kom hösten 2011 då byggnadsarbetena av den redan på 1990-talet planerade V7/E18 motorvägen påbörjades och man befarade att ännu okända kulturhistoriskt värdefulla platser skulle förstöras under vägen. Museiverket hade år 2005 utfört en lagstadgad undersökning av vägområdet och även utgrävningar av två ”soldatläger” (Skårbacken 2009) men inte hittat någonting som tydde på järnålder på väglinjen och därför beslöt man sig för att själv undersöka motorvägskorridoren pånytt med tonvikt på älvområdena.

       Enligt källlitteraturen syns tecken på järnåldersboplatser endast ytterst sällan ovanpå marken så nya bättre metallsökare införskaffades. Terrängundersökningarna föregicks av en genomgång av   historiska kartmaterial samt analyser av geo-, lidar- och strandförskjutningsmaterial, varefter undersökningsområdena avgränsades noggrannare. Magnetometer, GPS, metallurgiska mikroskop, provtagningsapparatur, slipmaskiner, övriga mätinstrument samt maskiner och arbetsredskap, som behövs i terrängundersökningar, metallurgiska och andra materialundersökningar fanns från förut. Vidare var man förberedd på att göra grundämnes-, tidsbestämnings-, röntgen- och andra analyser i inhemska och utländska undersökningslaboratorier.

       Det område som man skulle inventera begränsades till östra Finska vikens kust på Borgå-Lovisa- Pyttis-Kotka-Fredrikshamn-Virojoki- axeln, men det aktivaste området skulle på grund av praktiska orsaker visa sig vara området mellan Böle i Borgå och Broby i Pyttis, där det finns flera å- och älvdalar från väster räknat Illby å, Forsby å, Lovisa å, Tessjö å, Broby å samt Kymmene älvs delta. I syd – nord riktning begränsas området från yttre skärgården så högt som till Lappträsk och Elimäki. I synnerhet Kymmenedalens vida deltaområde visade sig vara ett krävande undersökningsområde (kymijoki.pdf).

         Författarna har i över 30 års tid varit intressade av kulturhistoria, arkeologi, arkeometallurgi, mineralgeologi, biologi samt olika gamla framställningsmetoder såsom framställning av träkol i kolmila, bronssmide i gjutformar av lera och järnframställning av rödmylla. Tidigare har arbetsgruppens medlemmar hittat ett mångfald sten- och bronsåldersboplatser.

        Enligt expertisen, samt enligt republikens grundlag hör arkeologisk kännedom och vårt lands kulturarv åt alla medborgare och varje medborgare bär ansvar för kulturarvet. Syftet med dessa sidor härrör sig till de synpunkter som redan nämnts samt därutöver till informationens öppenhet och genomskinlighet.

       Det är frågan om en amatörundersökning och till källorna hänvisas med forskarens efternamn och undersökningens utgivningsår. Detta gäller såväl vetenskapliga publikationer som muntliga och skriftliga kommentarer, givna av forskare inom olika vetenskapsområden. Det angivna källmaterialet omfattar en stor samling av de nyaste på 2000-talet utgivna arkeologiska, arkeometallurgiska, metallurgiska, kulturhistoriska och vissa andra närbesläktade vetenskapers vetenskapliga undersökningar. Tolkningarna av föremålens framställningsteknik, material och fyndsammanhang baserar sig delvis på  arbetsgruppens långa erfarenhet av amatörarkeologi, smidesverksamhet och andra områden som berör framställningsmetoder.

       På sidorna redogörs för platser som hittats under åren  2010 – 2013. Varje plats hittas på menyn upptill och är benämnd efter det närmaste byanamnet eller ortsnamnet på grundkartan. Namnen motsvarar nödvändigtvis inte de namn som finns i Kulturarvsregistret, Fornminnesregistret eller namn i andra databaser eller register och/eller fynduppgifter.